Är nog frälst ändå ...

Läste under förmiddagen Johans inlägg om att vara nära ett religiöst tillstånd.

Det slår mig att jag nog faktiskt blivit rent utav frälst, ja inte "så" utan i musikstilen Rockabilly. Det hela utlöstes troligen när jag såg Fatboy på Larmtorget i somras, även om jag alltid tyckt det är en galet medryckande musikstil. Jag har svårt att sitta still när jag hör kontrabasen dunka på i den karaktäristiska rytmen. Att sedan Playtones dykt upp som grädde på moset gör mig övertygad - detta är något folk gillar.

Om man får drömma lite så skulle jag inte ha något emot att köra igång ett Rocka-band. Lyssna gärna på Fatboy och Way Down Low.

Med hopp om en fridefull och "normal" jul!

Kan inte låta bli att återigen visualisera julhälsningen från Anna Anka, vilken ni säkert såg i senaste Robins. Lysande komik!

Tänk, för ett år sedan låg man inlagd på avd 18 och funderade en hel del på livet. Nu (igår) har jag varit på kontroll och har de bästa värden jag någonsin har haft. Fy f-n va´ gött de´ e å leva.

Ser verkligen fram emot en "normal" jul.

Hemligheten ...

Satt och tittade på en del sport i helgen. Kom bl a in på ett sammandrag från herrarnas störtlopp i Val Gardena. Plötsligen lägger expertkommentatorn in en förklaring:

"Det gäller att få skidorna att åka så fort som möjligt."

Nu är alltså hemligheten avslöjad.

Tack gode gud för att det finns experter som kan förklara sådant man alltid undrat över.

50-öringen ...

Nästa höst "försvinner" den kära lilla 50-öringen. Hörde under eftermiddagen en intervju med initiativtagaren till en insamling av dessa. Denna gång ska situationen tas tillvara och inte låta möjligheten gå om intet som när silver 50-öringen togs bort. Tanken är att skänka överskottet till bl a BRIS och Childhood. Det finns ca 340 miljoner 50-öringar hos den svenska befolkningen. Detta till ett värde av 170 miljoner SEK. Målsättningen är att få in 120 miljoner st., alltså motsvarande 60 miljoner SEK.

Det mest behjärtansvärda jag har hört på länge!!! Jag är med!!!

Kanske ännu en "futtilitet"

Möjligen upprörs jag i för hög grad av dessa återkommande notiser i spartider om bjudningar hit och dit. Men nog sticker det i ögonen. Nu är det samhällsbyggnadskontoret som specialchartrar en buss och åker till Kosta Boda och bjuder sig själva och anställda på julbord.

"Traditionen måste hållas vid liv". SKULLE SÄKERT FLER ÖNSKA!!!
"Vi har ju haft ett så tufft år". VEM HAR INTE HAFT DET???

Man skulle önska att få ta del av bättre argument åtminstone ...

Jobbsökaren ...

Tittade nyss in på Platsbanken och upptäckte att det idag (10 00) redan hade strömmat in 17 jobb i regionen. Nu visade det sig att 16 av dem var på Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby, medan ett var på närmre håll. På Gamlebys Folkhögskola som krokimodell. Fan, det tar ju bara ca 2 timmar med bil enkel resa. Sen bara att åka hem igen, riktigt utvilad. Nja, jag får nog fundera.

Glädjer mig för närvarande istället åt min julklappp från Telia, en invit till Spotify. Börjar faktiskt gilla Telia. Oj, oj - nu är dagarna räddade ...

Cancersjuka uppmanas söka heltidsjobb

Citerar inledningsvis ett inslag från Dagens Eko:

"Flera specialistläkare och en kurator kräver i dag på DN debatt att med hänvisning till cancersjuka att sjukskrivningsreglerna ses över.

Nu måste många svårt cancersjuka patienter söka heltidsarbete efter att ha varit sjukskrivna i ett halvår eftersom den sjukskrivnes arbetsförmåga då prövas mot hela arbetsmarknaden.

Den här ordningen försvårar cancerpatienters möjlighet att börja arbeta igen eftersom den som har genomgått en cancerbehandling behöver en långsam upptrappning, anser läkarna.

Förutom kravet på att se över reglerna kring sjukskrivning föreslår också läkarna att Försäkringskassan under tiden ser över sina interna direktiv och utbildar sin personal när det gäller cancersjukvård."

För min egen del tror jag att den uppkomna situationen bygger på en hel del missförstånd och - inte minst - okunskap. (Socialförsäkringsministern verkar hålla med.) Därför är det helt rätt att satsa på att utbilda personalen i cancersjukvård.

När jag själv var i begynnelsen av min återkommande lymfkörtelcancer fick jag ett brev från Försäkringskassan. Jag var kallad till ett möte med min "personliga handläggare". Syftet var att "upprätta en plan för återgång i arbete". Till brevet hade ett frågeformulär bilagts vari de inledande frågorna var relativt "mjuka", medan det skärptes till mot slutet. Här ville man bl a ha mina synpunkter på huruvida min "omgivning" kunde ställa upp för att min arbetsförmåga ska kunna förbättras. Jag ombads att inte bära någon parfym vid mötet eftersom handläggaren var astmatiker. (Ingen Axe den dagen alltså ...)

Mina närmaste vet att jag vid denna tidpunkt inte var att räkna med när det gäller diskussioner om nytt jobb, men jag orkade ändå ringa upp handläggaren för att fråga om hon visste vad jag hade för sjukdom. Hon hade ingen aning, än mindre vad "Högproliferativt non Hodginlymfom" var. När jag hade förklarat detta förstod hon mer och bad i det närmaste om ursäkt. Jag önskades lycka till med alla de behandlingar som jag stod inför och det var inte längre aktuellt med något "planeringsmöte". Det har varit tyst från vederbörande sedan dess. Nu kan väl inte alla föra sin talan som jag. Desto större anledning att utbilda personalen på Försäkringskassan så att liknande brev inte går ut "vid fel tillfälle".